Hur kan vi hjälpa dig?

Vad är penningtvätt?

Vad är penningtvätt?

Syftet med många brottsliga handlingar är att tjäna pengar för personen eller gruppen som gör brottet. Penningtvätt används för att dölja att pengarna har ett olagligt ursprung. Penningtvätt gör att brottslingar kan använda pengarna utan att avslöja var de kom ifrån.

Illegal vapenförsäljning, smuggling och organiserad brottslighet, till exempel drogsmuggling och prostitutionsnätverk, genererar enorma summor pengar. Förskingring, insiderhandel, mutbrott och datorbedrägerier generar också jättemycket pengar. Allt detta skapar ett behov av att göra alla illegala medel lagliga via penningtvätt.

När brottslig verksamhet generar stora summor pengar måste personen eller gruppen ha ett sätt att kontrollera medlen utan att dra uppmärksamhet till verksamheten eller personerna. Brottslingar gör detta genom att dölja var pengarna kommer ifrån, ändra format eller flytta dem så att pengarna inte drar lika mycket uppmärksamhet.

G7-toppmötet i Paris 1989 inrättade Arbetsgruppen för finansiella åtgärder (Financial Action Task Force on money laundering, FATF) som ett svar för ökad oro om penningtvätt. Syftet var att skapa en koordinerad internationell respons. En av FATF:s första uppgifter var att komma upp med 40 rekommendationer för nationella regeringar för att upprätta effektiva program för att bekämpa penningtvätt.

Vad är bekämpning av penningtvätt?

Uttrycket ”bekämpning av penningtvätt” handlar specifikt om policyer och lagstiftning som tvingar finansiella institutioner att övervaka kunder proaktivt för att förhindra penningtvätt och korruption.

Procedurer och policyer för bekämpning av penningtvätt koordineras på både nationell nivå (av till exempel NCA i Storbritannien) och internationell nivå (till exempel FATF eller FN:s kontor för narkotikakontroll och förebyggande av brott). Alla organisationer arbetar med utmanande arbetsuppgifter för att bekämpa penningtvätt.

Regelverket för bekämpning av penningtvätt baseras på det femte penningtvättsdirektivet:

Den 19 juni 2018 publicerades det femte penningtvättsdirektivet (EU-direktiv 2018/843) i Europeiska unionens officiella tidning (EUT). Direktivet ersatte det fjärde penningtvättsdirektivet. Medlemsstaterna i EU var tvungna att implementera direktivet innan den 10 januari 2020.

Tilläggen introducerade avsevärda förbättringar och hjälper EU att förhindra att finansiella system används för penningtvätt och för finansiering av terrorism.

Tilläggen introducerades för att:

  • Öka öppenheten genom att skapa register över företag, stiftelser och andra finansiella arrangemang som är tillgängliga för allmänheten
  • Utöka befogenheterna för EU:s finansunderrättelseenheter och ge dem tillgång till en stor mängd information för att göra dess arbete
  • Begränsa anonymiteten kopplad till leverantörer av virtuella valutor och plånböcker och för förbetalda kort
  • Bredda kriterierna för utvärdering av tredjeländer med hög risk och för att förbättra skyddsmekanismerna för finansiella transaktioner till och från dessa länder
  • Skapa centrala register för bankkonton eller åtkomstsystem i alla medlemsstater
  • Förbättra samarbetet och utbytet av information mellan organisationer som bekämpar penningtvätt och mellan dessa organisationer och tillsynsmyndigheter och Europeiska centralbanken
  • Relaterade artiklar