Hur kan vi hjälpa dig?

Hur skyddar jag mig mot bedrägerier?

Bedrägeri är när knep används för att få en ohederlig fördel över en annan person. Oftast är den fördelen finansiell. Bedrägeri kan beskrivas på många olika sätt: svindleri, bondfångeri, svindel, utpressning, hyckleri, spratt, bluff, fusk, ploj, fint, föra bakom ljuset, lurendrejeri.

En rapport om den finansiella kostnaden för bedrägerier från 2019 uppskattar att kostnaden för Storbritannien är mellan 130 och 190 miljarder brittiska pund per år. Motsvarigheten till statistiska centralbyrån i Storbritannien (Office for National Statistics, ONS) säger att de vanligaste brotten är bedrägerier och cyberbrott.

De vanligaste systemen för bedrägerier:

  • Förskottsbedrägerier, ibland kallat nigeriabrev, är när ett brottsoffer betalar pengar med förhoppningen att de får någonting tillbaka som är värt mer – till exempel ett lån, avtal, investering eller gåva – men i slutändan får något litet eller ingenting alls.
  • Företagsbedrägerier består av aktiviteter som en individ eller ett företag utför på ett ohederlig eller illegalt sätt och som är utformade för att vara fördelaktiga för personen eller organisationen som utför aktiviteten.
  • Välgörenhetsbedrägerier innebär att en bedragare vill få gåvor för organisationer som gör mycket lite eller ingenting alls. Dessa bedrägerier är vanliga efter uppmärksammade katastrofer men kan hända när som helst.
  • Kreditkortsbedrägerier handlar om användning av ett kredit- eller betalkort eller ett kortnummer utan tillstånd för att få tillgång till pengar eller saker.
  • Identitetsstöld händer när någon tar din identitet för att utföra bedrägerier eller andra brottsliga handlingar.
  • Internetbedrägerier handlar om användning av internettjänster eller mjukvara med tillgång till internet för att bedra eller utnyttja offer.
  • Investeringsbedrägerier är erbjudanden med falska eller bedrägliga påståenden för att få investeringar eller lån, eller för att köpa, använda eller handla falska eller förfalskade värdepapper.
  • Nigeriabrev kombinerar ett hot om identitetsstöld med en variation av ett system med förskottsbetalningar. Ett brev eller ett e-postmeddelande från Nigeria erbjuder mottagaren en ”möjlighet” att få en del av miljontals dollar som avsändaren – normalt sett en självutnämnd regeringstjänsteman – försöker föra ut ur Nigeria på ett illegalt sätt.
  • Pyramid- eller ponzispel innebär att insamlade pengar från nyare offer för pyramidspelet betalas till tidigare offer för det ska se legalt ut. I pyramidspel uppmanas dock offren själva att rekrytera fler offer och få kommission.
  • Omvända lånebedrägerier är skapade av hänsynslösa professionella inom en rad olika sektorer, bl.a. fastigheter och finans. Bedrägerierna stjäl kapital från ovetande pensionärer eller så används pensionärerna för att, utan deras vetskap, stjäla kapital från en såld fastighet.
  • Vad kan jag göra för att förhindra bedrägerier?

    1. Känna till hur bedragare kan kontakta dig

    Vi vet att kriminella:

  • Ringer personer i Storbritannien och andra länder
  • Använder webbsidor för att erbjuda falska tjänster
  • Använder e-postadresser som ser officiella ut men inte är det

    2. Känna till vilka knep de använder.

  • Kriminella försöker få dig att tro att de kan erbjuda dig något på ett mycket lätt sätt, till exempel ett visum för Storbritannien eller att det finns problem med din visumansökan eller ditt visum.
  • De försöker få sig själva framstå som riktigt äkta och använder ibland ett språk som låter officiellt. Det kan vara så att de redan verkar veta någonting om dig, till exempel ditt namn och adress eller att du har ansökt om ett visum. Sedan frågar de om pengar eller om din privata information.
  • 3. Så här skyddar du dig själv

    Du ska vara misstänksam om:

  • Erbjudandet verkar för bra för att vara sant. Till exempel ett lätt jobb i Storbritannien eller ett lätt och snabbt sätt att få ett visum till Storbritannien
  • De frågar om pengar och speciellt om de frågar om kontanter eller om betalningar via osäkra metoder. Dessa metoder inkluderar pengaöverföringar, Ukash-kuponger eller Paysafecard som du kan köpa i en affär. Det är inte möjligt att spåra mottagaren med dessa metoder
  • De frågar efter uppgifter om ditt bankkonto eller kreditkort eller annan konfidentiell information
  • De kräver sekretess eller så försöker de få dig att göra något så snart som möjligt
  • Webbsidan ser inte professionell ut och den är antingen skriven eller utformad på ett dåligt sätt. Eller så innehåller den inte någon information om organisationen
  • Du blir tillfrågad att svara på ett meddelande från ett gratis e-postkonto, till exempel Hotmail, Yahoo Mail eller Gmail. Meddelandet innehåller kanske också dålig grammatik eller stavning
  • Om du är misstänksam:

  • Dela inte med dig av personuppgifter eller bekräfta inte att personuppgifterna de har stämmer
  • Betala inte några pengar
  • Betala inte med elektroniska kuponger
  • Relaterade artiklar